Varje bransch har sina fossiler. Snickare har tum, revisorer har faxen och GIS-folk har Shapefilen — ett format från 1998 som består av minst tre filer som låtsas vara en, begränsar fältnamn till tio tecken och fortfarande levereras som standardexport från halva världens myndigheter.
Vi byggde gisformat.com för att vi hela tiden förklarade samma fem format för samma förvirrade människor. Det här är kortversionen.
Formaten du faktiskt möter
| Format | På en rad | Använd när |
|---|---|---|
| Shapefile | Den odödliga fossilen | En motpart kräver det |
| GeoJSON | JSON med koordinater | Webbkartor, API:er, små datamängder |
| GeoPackage | SQLite med superkrafter | Nästan allt annat |
| KML | Google Earths kärleksbrev | Presentationer, fältarbete |
| GeoTIFF | Pixlar med en plats | Raster: höjddata, flygbilder |
Tre tumregler
1. När du tvekar: GeoPackage. En fil, riktiga datatyper, hanterar både
vektorer och raster, ingen 2 GB-gräns, ingen skattjakt efter
.shp/.shx/.dbf/.prj. Det har varit det vettiga standardvalet i ett decennium.
2. GeoJSON för webben, men håll koll på storleken. Det är text, det är läsbart och varje kartbibliotek sväljer det glatt. Det är också 5–10× större än binära format — över några megabyte: tila datat eller byt format.
3. Lita aldrig på en fil utan CRS. Hälften av alla GIS-supportfrågor handlar
om ett saknat eller felaktigt koordinatreferenssystem. Om dina data hamnar i
Guineabukten (latitud 0, longitud 0 — en plats GIS-folk kallar Null Island)
har du inte förlorat dina data. Du har förlorat din .prj.
Varför fastighetsfolk borde bry sig
Fastighetsförvaltning är i det tysta fullt av geodata: fastighetsgränser, servitut, dagvatten, snöröjningsavtal, brandposternas positioner. Datat kommer i det format kommunen, lantmätaren eller entreprenören råkade exportera — och det är värt exakt ingenting om ingen i organisationen kan öppna det.
Du behöver ingen GIS-avdelning. Du behöver veta vad du har fått, om det är helt och hur du konverterar det till något dina verktyg förstår. Det är ett löst problem — ibland med en webbläsarflik, ibland med ett mejl till någon som gör det dagligen.
Vi är den där någon. Säg hej.